Natur och sevärt

Natur

Närmast kusten finns bokskog och flera gamla ekar som är minnesmärkta. Genom markerna rinner Halltorpsån, som ger sin speciella prägel åt landskapet. I området söder om Värnanäs skapar ån stora våtmarksområden.

Gloen är ett gammalt namn på en ås utlopp, och så heter fiskeläget söder om gården. Den grunda skärgården utanför Värnanäs består av låga, gräsklädda moränöar. Här finns ett mycket rikt fågel- och djurliv.

Fåglar

I den sydvästra delen av reservatet ligger Svartö där en av landets största kolonier av mellanskarv häckar. Andra karaktärsfåglar är grågås, kanadagås, gravand, skäggdopping, småskrake, storskrake, vigg, svärta och brun kärrhök. Skräntärna, kentsk tärna, småtärna, fiskgjuse och havsörn tillhör de arter som regelbundet besöker området.

En för trakten relativt stor silltrutkoloni häckar inom reservatet. Bland vadarna är rödbena och strandskata vanliga arter. I buskmarkerna finns det gott om småfåglar som exempelvis näktergal, rosenfink, törnskata och olika sångare. Höksångaren har här troligen en av sina främsta förekomster längs Smålandskusten.

Knubbsälen

Området anses vara den viktigaste lokalen för knubbsäl i Östersjön. Tyngdpunkten i knubbsälens förekomst i Sverige ligger sedan gammalt vid syd- och västkusten. I Östersjöområdet har utbredningen sedan lång tid tillbaka varit begränsad till de södra delarna – i Sverige är allmän och regelbunden förekomst dokumenterad längs hela smålandskusten, runt Öland och Gotland.

En betydande fragmentering av Östersjöpopulationen har ägt rum under modern tid och numera förekommer knubbsäl endast vid tre lokaler i Kalmarsund samt vid en lokal vid Falsterbro. Totala Östersjöpopulationen utgör endast ca 600 djur varav knappt hälften finns i Kalmarsund. Som mest har 140 djur observerats vid Värnanäs. Värnanäspopulationen svarar för ca 50 % av reproduktionen i Kalmarsund.

Kom ihåg!

Det är förbjudet att:

– under tiden 1 april till 15 september färdas eller uppehålla sig inom zon I eller att där landa med båt eller annan farkost

– under tiden 1 april till 31 juli färdas eller uppehålla sig på Svartö eller Norra Sandholmen eller komma närmare stranden av dessa öar än 100 m.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar Län, Reservatbeskrivning

Sevärt att utforska

Kalmarsundsleden

Möreleden kallas den del av Kalmarsundsleden som sträcker sig från Bottorp till Ekenäs. Leden är ca 18 km lång och följer till en början de gamla kustridarstigarna utefter Kalmarsundskusten.

På vägen passerar du bl a Bottorps ängar som utgör ett unika våtmarker med ett rikt fågelliv, Gravfältet i Oxhagen som är från äldre järnåldern och innehåller bl a en stensättning, Hagby kyrka – en av Sveriges bäst bevarade rundkykor, Kolboda varv och gård med ”Gubbastugan”, Lovers hamn där det enligt sägen sägs att St. Sigfrid landsteg för att kristna Småland, samt mycket, mycket mer.

Bottorp

Bottorps hamn var en viktig lastageplats under 1800-talet. Idag återstår lotsbostaden och fiskeläget. I Bottorp finns strandängar med unika våtmarker och ett rikt fågelliv.

Rosenius hage

Här ligger en omtyckt badplats med härlig sandstrand. Grillplats finns ordnad i en gropformation vid stranden.

Vita sand

Vita sand är ett fritids- och stugområde med ett av Kalmarsundskustens finaste bad med långgrund sandstrand.

Norra Hagby fiskeområde

Ett fiskeläge med inriktning på ålfiske med bottengarn.

Kustridareskans

Söderut längs Kalmarsundskusten anlades under 1500-1600-talen ett antal befästningsvärn som ingick i försvaret av Kalmar stad. Denna skans är en av de bäst bevarade.

Karlsavarvet

Platen är väl känd som ett av de djupaste ställena vid kusten. Ett litet varv har funnits här.

Sandvik

Ett bad- och rekreationsområde från 1930-talet med festplats.

Åttahagen

Samlingsplats för bad och friluftsliv. Här ligger Södra Hagbys fiskeläge.

Kolboda

Kolboda varv anlades på 1700-talet. Skroven till landets första ångbåtar byggdes här. 1841 anställdes en bornholmare, Herman Olsén. Han övertog varvsrörelsen 1845. Med Olsén kom varvets storhetstid. Den Italieninspirerade mangårdsbyggnaden till Kolboda gård lät han bygga 1867 efter egna ritningar. Olsén dog 1895 och varvet lades ner några år därefter.

Lovers Alunbruk

Från 1723 och fram till mitten av 1800-talet var här ett stort industriområde för produktion av alun. När verksamheten var som störst arbetade över 100 män, kvinnor och barn här. Till Lovers hamn skeppades all skiffer till alunbruket. Idag återstår bara den väldiga slagghögen ”Rödfyren”.

Hagby kyrka

Kyrkan byggdes omkring 1200 och är en av de unika och bäst bevarade rundkyrkorna i vårt land.

Bjursnäs

Efter att ha passerat Lovers bro, en stenvalvsbro med två spann, kommer man in i den underbara Bjursnäshagen. Många fornlämningar har upptäckts där. Bjursnäs by har alltså varit boplats från stenåldern och fram till nutid.

Kungseken

Leden kommer ut på gamla landsvägen vid Kungseken. Rakt i väster ser du silhuetten av Voxtorps fästningskyrka, en liten rundkyrka från 1100-talet.

Igelösa hättekvarn

Väderkvarnen är en holländare i fyra våningar och med två stenpar. Kvarnen har renoverats genom Södermöre hembygdsförenings försorg efter ett långt förfall.

Källan

Någon kilometer norr om Ekenäs låg fram till 1940-talet Ekenäs Brunn. Det var en stor anläggning med brunnshotell, varm- och kallbadhus samt paviljonger. Under storhetstiden i slutet av 1800-talet hade Ekenäs brunn omkring 500 gäster per säsong och en stor del av dessa bodde i Ekenäs. Källan hade daglig ångbåtsförbindelse med Kalmar via Ekenäs och Mörbylånga. Av allt detta storslagna finns idag bara den lilla brunnsöverbyggnaden och rester från husgrunderna kvar.

Ekenäs

Ekenäs, som ligger ca 3 landmil söder om Kalmar, är ursprungligen ett gammalt skutsamhälle med vackra trähus med många vackra grindar. Många hus är sommarbostäder, men det blir fler och fler åretruntboende i Ekenäs.

Ekenäs växte snabbt upp under senare hälften av 1800-talet och samhället fick redan från början den långsträckta form det har idag, i huvudsak längs med Ekenäsgatan. Bebyggelsen består av en blandning av små stugor, större bostadshus byggda av skeppare samt de stora villorna som byggdes av de största handelsidkarna samt sjökaptenerna. Husen är belägna på förhållandevis stora tomter.

I Ekenäs fanns under slutet av 1800-talet fem handelsbodar, tre bryggerier, ett par skomakerier, skrädderi, sömmerskor, bageri, urmakeri, ett litet jordbruk, skeppsbyggeri och smedjor. Ekenäs var alltså ett blomstrande samhälle.

De flesta Ekenäsborna runt mitten av 1800-talet hade anknytning till sjöfarten, många arbetade inom tullväsendet. Deras uppgift var att patrullera Kalmarsund där det vid den tiden bedrevs en omfattande smuggelverksamhet.

Det fanns också flera skeppare och sjömän i samhället. Det byggdes fraktskutor på Stångudden där badplatsen numera ligger. Detta var det första varvet på Ekenäs och den stora badbryggan står på stenkaren efter den gamla varvsbryggan.

I början av 1900-talet anlades Ekenäs Varv inne i viken vid hamnen. Där byggdes olika slags fartyg, bl a fraktskutor, fisketrålare och fritidsbåtar.

Mortorps sockenmagasin köptes och flyttades ner till hamnplanen i Ekenäs på 1870-talet och arrenderades ut till olika firmor. Under andra hälften av 1900-talet var magasinet militärt förråd innan det såldes till Kalmar Kommun. Numera ägs byggnaden av Södermöre hembygdsförening.

När järnvägen anlades och ersatte sjöfarten i början på 1900-talet förlorade Ekenäs sin betydelse som fraktort. Flera av husen blev sommarbostäder vid början av 1900-talet.

Ekenäsviken

Inne i Ekenäsviken ligger ett gammalt båtmanstorp från 1700-talet eller tidigare. Ryggåsstugan ligger på den vänstra sidan av vägen och uthusen på den andra.

Karlsnäs

Detta näs hette fram till 1889 Ekenäs södra udde. Då lät lantmätare Carl Slöör bygga Stora och Lilla villan längst ut på udden och näset bytte namn. Karlsnäs har med åren utvecklats till ett fritidshusområde i vacker natur med stora ekar.

Fåraviken

Under andra hälften av 1800-talet byggdes skutor vid Fåraviken. Vid viken fanns också en lastageplats och resterna av kajen syns fortfarande längst ut på udden.

Bokenäs

I Bokenäs bodde från början av 1900-talet och fram till 50-talet Bengt Berg, som var världskänd zoolog med fåglar som specialitet. Han var dessutom författare och fotograf och gjorde resor i Centralafrika och Indien. Det var han som tog de första Canadagässen till Sverige.

Värnanäs

Detta är en av Smålands största gårdar. Efter sina insatser vid fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645 blev rikskansler Axel Oxenstierna greve av Södra Möre. Han köpte in Värnanäs som residens i sitt grevskap 1646. 1789-1983 tillhörde Värnanäs ätten Mannerskantz. De arbetarbostäder, gårdar och torp som har legat under Värnanäs innehåller flera gamla byggnader med bibehållen exteriör. Ca 150-200 personer bodde och var sysselsatta inom gården. Där fanns skogsbruk, åkerbruk, djurskötsel, fiske, båtbyggnad, trädgård, kvarn m m.

Värnanäs varv och tegelbruk

Redan Axel Oxenstierna lät bygga fartyg på denna plats. Verksamheten vid ett av Sveriges främsta kvalitetsvarv fortsatte ända fram till 1891. Kajen är idag restaurerad. Tegelbruket, som ligger i ruiner, var i drift fram till 1910-talet. Huset vid hamnen fungerade troligen som varvskontor.

Näset – den Oxenstiernska byggningen

Axel Oxenstiernas mangårdsbyggnad (Näset) i trä från 1649 står kvar. Det är det stora, röda huset man ser söder om Ekenäs när man kommer sjövägen. Det nuvarande utseendet fick Näset under 1700-talet då bl a taket byggdes om. Byggnaden var bostad åt gårdens statare från 1800-talet och fram till 1930-talet, då huset renoverades. Näset omgavs av en park med stora lövträd.

Engelska parken – Mannerskantz Värnanäs

En ny mangårdsbyggnad i gustaviansk stil (Corps-de-logiet) uppfördes 1789-1791 av Mannerskantz och runt den anlades en av landets första engelska parker. Halltorpsån flyter genom parken. Parken innehöll flera små byggnader, av vilka tre finns kvar, bl a det kinesiska lusthuset.

Gamla landsvägen

Du kommer nu att gå på den gamla landsvägen, som gick via Värnaby gästgiveri och ner till Värnanäs gård för att svänga söderut igen. År 1926 flyttades landsvägen till den nuvarande sträckningen.

Svartö

Svartö är tillsammans med Norra och Södra Sandholmarna häckningsplats för den omdebatterade mellanskarven (ålakråkan). Av tallarna på Svartö finns inte mycket kvar, man ser ön lysa gråvit på långt håll när man kommer på sjön. Man känner lätt igen skarven när den sitter och torkar sina vingar, då de ser ut som stora, svarta kors.

Stuvenäs

Stuvenäs blev en utgård under Värnanäs för flera hundra år sedan. Sedan några år är Stuvenäs ett populärt gästgiveri med en imponerande vinkällare.

Källa: Kalmarsundsleden genom norra och södra Möre.